aftonstjarna

Ja då sitter man här.. har haft lite trögt att skriva.. vet inte varför..
Nu är snart storhelgerna över.. de e bara trettonhelgen kvar men i år kommer den på en "vanlig" helg så de kommer inte att märkas så mycket, tror jag.
Som många har förståt så är jag ingen stor "fan2 av storhelger, jag tycker de är jätte mysigt att träffas o så men just julen har tagit sånna stora propotioner.. De är så många måsten..Manska överträffa varandra hela tiden, både med julklappar o med mat o allt vad de nu är. Jag tillhör dom som lägger ner tid på att leta upp julklappar inte bara handla för att de står en massa siffror på prislappen. Huvudasken är att personen blir glad åt vad jag ger. Jag är kanske i mångas ögon en trist person men de kan jag leva med då. Att ha en massa på julbodet bara för att man ska tillhör inte heller min jul, mina barn har fåt berätta vad dom helt vill ha och sen blev de de. Julaftonskväll satt jag med mina flickor o spelade spel och hade jätte trevligt vi skrattade som bara den..Jag tyckte de va en bra jul, vi hann med varandra och jag tror att alla va nöjda.. Juldagarna tog vi de bara lugnt. Hur skönt som helt..Nyåren va de lungaste jag kan minnas.. kolla på tv o bara va.. lite rakettittande o sen sängen.. Sonen va inte heller hemma så de va skönt att sova ut på morgonen..En tripp till "my home town" blev de dock i mellandagarna o de va mysigt att i lugn o ro kunna sitta o prata. Inte en massa stim eller måsten..De är så jag trivs..
Tycker inte om dessa uttrimmande måstena om att man ska fara hit o dit.. handla handla o överträffa alla helta tiden. undrar om dessa människor verkligen är lyckliga eller de e bara ett sätt för att dom ska tro att alla andra tror att dom e lyckliga? Lycka är något som syns på en inte som går att köpa..

Juldagen gick i dysterhetenstecken IOFS 30 år sedan pappa dog och de väcker många minnen och miljoner varför.. varför han varför mamma..varför fick han  inte bli merrän 37 år?? Saknar honom,fast jag bara va 6 år när han dog... Nu på fredag är de 15 år sedan mamma blev sjuk.. Hon blev sjul trettonafton, fick sin diagnos den 23 januari ( på sin födelsedag) o dog den 15 April.. Inte lång sjukdomsperiod för henne heller...
att inte ha någon av sina föräldrar här gör ont.. men lever med o i en ständig sorg.. den blir olik med åren men den försvinner inte..jag gråter ofta..I mars är de 1 år sedan min vän dog, hon fick inte ens fylla 30..Livet är så orättvist..ibland tror jag att de e dom goda som får gå först..
så i jul har mina tankar varit mycket hos dom som inte finns här..
mamma,pappa..änglabarnen min vän morfar..men den tröst jag har är att när min tid här på joden är slut då ses vi igen

pössa
o hoppas på att bra 2007