ska jag skämas??



Sitter här de e lördag morgon eller rättare sagt middag. Ingen av mina barn är hemma och jag har jäte dåligt samvete för de?
Är de så att när man e mamma att man inte får bara vara Nillan. Jag e mamma alltid jag vet jag finns där för mina barn alltid i ur o skur jag älskar odm med hela mitt hjära och lite till jag vill dom allt väl och gör allt i min makt för att dom ska ha de bra. Men ibland känns de bara så bra att bara få vara, sitta i tänka på saker och lite softa som man vill. Är jag en dålig mamma som tänker o har dessa behov??
Jag vet inte jag nata hör när man kropp säger till mig att jag måste få sova, jag måste få sluta tänka lite.
men hur gör man detta utan att ha dålit samvete för att jag känner så?
Är jag en badmother?
O sluta tänka de kommer jag aldrig att göra.
jag vet att jag valde att vara mamma och jag ångrar de inte en seknund absolut inte jag e lycklig över förmånag att få barn
jag vil vara en bra mamma men just nu kändes de som att jag va tvngen att få vara ifred för att fylla på mammaorken.
Är jag eg0?
de e inte så att jag lämna iväg mina barn, dom e hos sin pappa.
De e länge sedan alla va där samtidigt de e kanske de som gör att de känns lite konsitg

Fan. livet e de knepigaste jag har varit med om!!!




Nu i veckan som kommer börjar skolan så på shopninglisten står de bokpapper o på min lite blev de ÅNGEST
Fan samma sak verja år, jag bokstavligen HATAR detta bokkläandet. töserna har ju blivit så stora att dom fixar de mesta själv men nu är de sonen som börjar 1 klass och då ska de ju kläs..
han ska ha en stlrre väska som han får i sina saker i, samtidigt får sin inte vara FÖR stor för då kan han inte ha den bak på sin rullis. ja de blir ett äventyr att hitta de.
sen är de regnkläder o allt de som ska inhandlas.. tacka gud för den iplanerade turen till Ullared så jag kan få hem de mesta på en gång
sonen har stora probelem att att hitta buxor som  han kan ha. dom ska vara bekväma och inte sitta åt o de ska inte bara vara joggning.. de e inte lätt. tyvärr blir de lätt så att hittar man något så köper man två eller tre lika dana.
tröjor går de med mycket av
ja de va de..
sen börjat alla möten o besök..
sonen har en del, älsta dotten med
och jag ska till UMAS med min envisa fistel..
hoppas med hela mitt hjärta att dom kan hjälpa mig med en nu för nu har den ställt till de för mig i sju år.

mera som jag ska ta o skriva av mig nu när de ändå rinner på??


sakanden av mina nära bär jag med mig alltid. de e fan inte rättvist att inte någon av dom skulle bli äldre.
o i går fylde kurres stora pojk 18 år
va fan fick inte kurre vara med att uppleva detta för?? Han ska ju vara där o sjunga för honom och vara den stolta pappa han e
skit kurre vad du fattas här..
jag saknar er så.. de finns så mycket som jag behöver ha pratat med er om
WHAY

LIFE IS TOO SHORT

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0