aftonstjarna

Då satt man här ensam om natten, tänk att jag som trodde att detta skulle bli en trevlig dag bara kunde ha så fel. eller Nillan, varför tro att de ska bli  som du tror? Varför?? De blir de ju aldrig så varför skulle de bli de dag? Jag tackar mina ljusa stunder som gjorde att jag hade lite förnuft så jag har min datan o mitt internet, vad skulle jag annars göra när de blir så här?? O hur många sömnlösa nätter orkar man genomlida? Inte många inte.
Usch vad de e jobbigt när man inte vet vad de e som gick fel bara att de e fel.. Fel och de är utan min makt mä-. Ja de e ju bara att gilla läget å så då..

I Tordags va jag In my hometown... mycket resor nuförtiden... O de e ju som de är att komma hem. Minnen rycks upp, bilder som man trodde man lagt unden eller gömt poppar upp när man minst e berädd på de ocg vips står man där i tårar igen..Jag tänker o minns hur de va när ja bodde i Ystad, när man pratade om framiden och hur man ville att den skulle bli.. Inte sa man då attt de skulle vara så här.. Nä den tanken fanns inte o fanns den så glämde man den lika fort som kontoutdraget..
Nu med facit i hand känns de en liten smula navit. Men vad kan man begära av en som inte ens fyllt 20??
Nu sitter man här med  en mamma o en bror minder o en son som råkar ut för de som man som mamma bävar mest för, olycka..
men jag e givetvis tacksam för att han överlever... han e mirakel han

Nä nu ska inte jag sitter här o gnälla mera

tar mig o kragen o hoppas att morgon dagen har mera att ge...