aftonstjarna

idag skriver vi den 5 september 2010
sonen som har hunnit bli 9½ år kämpar på
i sin kamp sim han gjort nu i snart 6 år..
Nu den 11 okctober är de 6 år sedan de hemska hända.
de som ändrade våra liv
Tårarna går inte att hålla tillbax
känslan, klumpen i bröstet känns precis liksadant som
de gjorde när jag satt där på stolen i korridoren på akuten på CSK
maktlösheten när vi satt sidan om den stora sängen på NIVA
Jag minns o känner oxå glädjen vi kände den dagen när Lucas vaknade
lyckan när han började prata igen
glädjen som vi känt med alla hans framsteg som tex när han börja köra sin rullis själv
började gå med rollator

mycket har vi delat många tårar o mycket skratt..

Nu går han i tredje klass
han susar själv ner till skolan på morgonen
han har kompsiar som kommer o ringer på dörren flera gånger om dagen
han är glad o han trivs..

Nu på onsdag ska han med sin klass på lägerskola
han ska leva vikingaliv i två dagar
han ska precis som de andra i klassen laga mat över öppen eld
de ska tillverka ett vapen o de ska färga tyg
de ska oxå ut på en vikingabåt o ro..


lilla gubbelubben är misann stor