aftonstjarna

kan inte sova de är för många tankar som har partaj i huvudet på mig.. de är inte spec lugna o tar inte hänsyn till att jag skulle behöva vila skallen en stund.. snarare tvärtom så har de speedat upp på högvara o har nog inte avsikt att ta o varva ner i de närmaste..

jobbiga tankar

tankar o känslor som dras upp när vi satt där på sjukhuset
lukten som är så där speciell klappret från springande läkare
pipandet från larmen
jag dras tillbax till den 11 ocktober 2004
dagen som ändade allt

de knyter sig i magen på mig
jag känner hur jag bara vill tappa kontollen o skrika.. VI ÄR HÄR NU... GÖR HONOM HEL
Men som tur är har jag ett förnuft som ibland,ganska ofta ta överhand
För de är klart att jag vet att de hjälper Lucas på bästa sätt
 de är klart att de hade lagat honom om de kunnat... jag fattar de men känslan finns kvar

idag va de underbar personal på akuten.. de gick snabbt de pratade med lucas förklarade o gjorde de som skulles..
sen träffade vi en mamma vars våra barn gått o ska gå i samma NIT grupp... så eftre samtalen med henne så hade ganska mycket av den läppiga känslan lagt sig..



så jag borde nog sova...