Saknar mammis
ja tänk om de fanns ett tåg som kunde ta mig till änglalandet. De hade inte behövt gå dagligen men en gång om året i alla fall. sakande blir större och strörre på något overkligt vis. man tror att de ska bli lättare med åren men de blir bara annerlunda. de gör ont på att annat sätt.. Nu stundar storhelger, de e en fasa när de fattas någon. jag önskar mig mest va allt en pratstund med mamma.. undrar om Tomten kan fixa de ?
Nä jag tror inte de så här ensam sitter man med sina funderingar och en tomhet som gror och verkligen ättrar sig fast. Att leva med sorg blir ett levnadsstätt.. man får vara berädd på att närsom helst kommer tårarna. och de kan vara allt i från när man skala potatis eller när man står där på kyrkogården och namnet dunkar en i pannan nästan.. just där är de så defenitivt, de e ju till och med ristat i sten..
så alla ni där ute ta vara på er
va rädda om varanda
o njut av varje sekund men vet aldrig vad som händer
pössa
Kommer in för att ge dig styrkekramar, kan förstå att det är svårt nu inför Julen mm
Tänker på dig!!!!
Kramisar Malin
Ja du att ha sin mamma i livet är värt så mycket. Jag har själv en mamma som jag är hos och hjälper men även det sociala.. samtalet är så viktigt. Min mamma har parkinsons shjuudom och dessutom svårt att gå med benana.. går med rullator. Hon var med om en bilolycka för ett antal år sedan och bröt eller krossade då sin ena knäskål. Protes (nytt knä som inte är så nytt längre) Höften och ryggen har blivit ordentligt nött, då gången blivit sned pga skadan i ena benet.. För var gång jag hjälper henne med städ/tvätt, tänker jag "Hur länge får jag lov att göra det till tro". Kommer en dag, då även hon når sitt lyckoland och jag bävar.
Förstår dej att du saknar din mamma.. en mamma är alltid en mamma. Speciellt nu då julhelgen närmar sej och alla vi önskar ska träffas och omgås.
Kram till dej och hoppas verkligen ni får en fin jul trots allt.