aftonstjarna

Då v de fredag, snarare e fredagen snart slut. Kan väl mera säga att de e helg. Vanligtvis brukar jag gilla helgerna men nu tycker jag bara att de känns jobbigt, Veckodagarna är oftast ok för dom e fyllda men måsten eller något så.. Helgerna är ju lite mera flytande, man har ju inte så jätte mycket inplanerat, inte just nu i alla fall. och om detta hade varit för en månad sedan hade jag tyckt att de va gott men nu skrämmer de mig...Ångesten har en förmåga att komma tillbax på helgerna.... Ångesten finns dagligen men sånna hära tillfällen när man liksom inte har något att syselsätta sig så blir de värre. Hjärtat svider och stutsar som om de va på väg ut bröstkorgen. Sakaden är så grym stor efter min bror... ja min mamma o pappa. Men de känns så konstigt, kurre borde ringt nu, de e länge sedanhan ringde. de stora faktumet är att han kommer aldrig att ringa igen är så tufft att ta in. De liksom går  inte..


idag när jag stod o blomaffären och skulle beställa blommer så va de somom jag tittade på en film.. jag ville helt plötsligt bara stanna, pausa krascha den för kag kände att jag ville inte vara med längre. jag ville verkligen inte så där och bestämma vilka blommor min bror ska ha på sin bergavning de känns liksom att de e flera år till att man ska göra sådan men... de gick inte att komma undan.. blommorna blev beställda och som omständigheterna är så käns de ganska ok.. de kommer att bli fint... hjärtat blev röda rosor med vita krysantemum... och bollen röd o olika nyanser med lite limegröna nejlokor.. min bror gillade gröna blommor.. så handbuketerna blev med limegröna nejlikor, lucas blev en orange ros, han ska inte med men han ska lägga en ros ändå *jag ska lägga den från honom* flickorna hade redan bestält sina handbuketer och domska vara lila så de kommer bli lite färg så...men de e inte normlat att man ska fixa detta nu.. jag har inte fyllt 37 än och ska bergava min 40 åriga bror..
*life is to short*

min brors sista år blev lite röriga.. kommer att berätta om detta senare när jag har mera ork.. men de gör så ont att veta att han inte fick den hjälp han borde. OM han hade fått de hade han kanske funnits här idag...jag vet att man kan grubbla sig tokig på dessa om och varför. tror inte att de finns några ord som skapar flera vakna nätter eller mera oro och grubblerier än dessa orden..


jag vet att jag ska gräva i detta runt min bror.. även om de inte kommer att ge mig honom tillbax så ska de inte få gå till så här...
så känner jag nu.. vet inte hur jag känner om en vecka..



just nu tar man en dag i taget och när de är som värst så tar man sekund för sekund...


man säger ju att i nöden prövas vännen... nu har jag fått se och känna vilka som verkligen är mina vänner, som finns där och vill prata när jag behöver som lyssnar eller helt enklet bara finns.... tack.. ni vet vilka ni är om ni läser här..

vill oxå tacka cia.. du e en klippa...beundrar dig som fan... du e en stark person men glöm inte bort dig själv

nu ska jag se om jag kan få lite sova... som tur e finns de sova på burk som man en o annan gång kan ta och liksom komma i fatt sig.. känner att jag behöver de..