Tears in Hell

Kurre
Idag har de varit en sån grym dag.. du finns i mina tankar varje dag men dag har de varit så påtagligt på något vis.. Jag hör meningar som du sa till mig när du va kvar här och undrar om du menade något med dom. Jag vet att du INTE valde att dö..Men jag undrar om du kände att du inte skulle finnas så länge till.. Du finns framför mig och jag springer fram till dig men de går inte.. jag springer o springer med du är lika långt borta, du är långt bort men ändå så nära..Tårarna rinner och jag fattar inte hur jag ska ta mig ur detta svarta håll som bildas i mitt liv.. jag försöker gömma mig bakom vissa sköldar men när jag sitter ensam så brakar jag... de går inte att hålla sig uppe hur länge som helst.. saknaden och tomheten blir så påtaglig i natten mörker... tystnaden gör att man hör tankarna på ett annat vis..
Jag minns varje minut med dig.. många minnen.. jag har låtit dom flytta in i mitt hjärta, på så vis känns de som du är med mig alltid.. dom bor i drömmen jag drömmer.. jag tänker, skulle vilja spola tillbax tiden för att få en liten stund med dig i livet.. en liten liten stund.. men jag har inte hittat tillbaka spolningsknappen.. inte heller knappen som man stänger av hjärnan o dess tankeverksamhet.. allt går på högvara vissa kvällar.. vill inte varamed dom detta som jag tvingas genom gå.. jag vet det är livet.. men NÄR kommer de ljuva livet som alla pratar om?? Just nu har jag svårt att tro på ett ljuvt liv utan dig broren, utan mamma o utan pappa...just nu känns allt tungt och svart..
den 19 juli ska vi kolla på Gessel.. jag vet att du kommer att finnas där och jag vet att jag kommer att tänka tillbax 3 år när vi va o kollade på Gyllene Tider. Utan att jag viste de innan så va du oxå där broren, jag tror at du hade varit där i år med.. och de kommer du att vara.. för jag tar ju med dig vart jag går...
Köpte mig en ny kalander.. SKIT vad knas de kändes när jag kom fram till Januari den 23 och jag kunde inte skriva KURRE 41.. Vad ska jag skriva på den dagen nu då.. mamma o kurre skulle fyllt år?? eller vad? Ni fyller ju är på samma dag du o mamma.. Kommer ni ha storkalas där på andra sidan då eller??
Jag får väl försöka finna tröst i att MAMMA o PAPPA vill ha dig lite nu.. att dom tycket att de va deras tur att ta hand om sin son lite..
Här är de tomt tyst o sakanden är grym¨... den gör ont i varje del av mig..de svider i hjärtat o jag får svårt för att andas..

life is too short

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0