De regnar i mitt hjärta
Midsommarafton är över.. de e många som har härliga minnen att tänka tillbax på gällande gårdagen.. några har kanske förlovat sig. någon har kanske till och med gift sig.. En annan har kanske träffat sitt love..Men många har varit ute i slagsmål och de e många barn som sett sina föräldrar fulla och som idag mår dåligt över de. Några har tillbringat natten på sjukhuset,antingen i rollen som anhörig eller har dom själva råkat utt för något..Och några har tyvärr haft den tunga bördan att se en anhörg flytta till änglalandet...Att mista en nära är alltid tufft, vare sig de e "väntat" eller oväntat så är de lika tomt och tungt..De kanske är en tröst att den som har varit sjuk en längre tid slipper att lida mer.. kan få den ro o frid som de förtjärnar o slippa smärtan. Sen att man som anhörig mer än gärna hade valt en annan utväg eller helt enklet om man hade kunnat styra över livets öde hade man ändrat på mycket.. men nu är ju livet inte så utan den bittar saningen är att man tvingas "gilla läget" och de e lätt sagt men mycket svårt att uppfylla. Dagarna som går är som en bergodalbana.. vissa stunder är de förnuftet som talar för att hjärat sen ska öveta en stund o allt de man kommit fram till under förnuftighetens tid rasar o tårana blir ens vän.. hjärtat svider och man vet inte var man ska vägen för allt man gör o tänker känns så fel.. speciellt när man förlorat en ung person..
jag tillhör dom som har både mamma o pappa o min bror på andra sidan.. har oxå mist min lilla Alfons.. som dog i min mage...
de är jobbigt när de är sånna här storhelger för man blir påmind mera om hur ensam men e..livet e hårt,tufft o skoningslöst..
just nu går mina tankar till en familj jag inte känner.. jag har följt deras lilla tjejs kamp mot sin cancer.. tyvärr vann cancer igår o lilltösen lämnade sin mamma o pappa o flyttade till änglarna.... de måste vara tufft samtidigt som de på något sätt känns ok att hon inte lider mera.. nu när de blev som de blev menar jag...
mina ljus här hemma brinner för alla änglar idag men lite extra för lilltjejen som kom dit nyss.. många tårar trillar.. men himeln e glad för dom har fått tillbax sin fina ängel...
life is too short
jag tillhör dom som har både mamma o pappa o min bror på andra sidan.. har oxå mist min lilla Alfons.. som dog i min mage...
de är jobbigt när de är sånna här storhelger för man blir påmind mera om hur ensam men e..livet e hårt,tufft o skoningslöst..
just nu går mina tankar till en familj jag inte känner.. jag har följt deras lilla tjejs kamp mot sin cancer.. tyvärr vann cancer igår o lilltösen lämnade sin mamma o pappa o flyttade till änglarna.... de måste vara tufft samtidigt som de på något sätt känns ok att hon inte lider mera.. nu när de blev som de blev menar jag...
mina ljus här hemma brinner för alla änglar idag men lite extra för lilltjejen som kom dit nyss.. många tårar trillar.. men himeln e glad för dom har fått tillbax sin fina ängel...
life is too short
Kommentarer
Trackback