aftonstjarna

idag är de två månder sedan som jag hittde dig kurre, men du levde inte. Du hade redan gått över på anrda sidan.... de va tufft att se dig där på golvet. Så många frågor bubblar inom mig ni efter detta. frågor vars svar antingen inte finns eller bara gör saken värre. Tankan på att du inte fått den hjälp som du behövt för mig arg och ledsen. När man då fråger de berorda persoenerna gömmer dig som bak frasen " vi har sekritess" bulskit säger jag!!
Dessa två månader har varit extremt jobbiga, tomheten tömmer mig, saknaden gnager hål i mig och tårarna har blivit litersvis.. ändå stor de tuffa faktum kvar att du inte är kvar här och att de finns INGET jag kan göra för dig mera.. två månader och jag vet att tinde läker inte sår utan att de kommer kanske att svida minder...jag ska ta mig ingen detta även om de vissa dagar känns som att detta är totalt omöjligt o hopplöst. iband är de till och med så tufft att jag nästan längtar tills de e min tur att kommer över till er... Men jag vet jag har lite till kvar här och jag ska klara detta för er skull mamma,pappa o broren...
men jag kan inte lova att de kommer att vara lätt, jag kan inte lova att de inte kommer fler tårar men jag kan lova er att jag ska försöka göra de bästa jag kan...kämpa så mycket jag kan...
men idag är de tufft, ledsamt o ensam

life is too short