dagarna är jobbiga

de gör ont

sitter här de e ett tag sedan jag skrev här kanske för att de beror på att jag fortfarande är så ledsen över att mist min bror att de känns om jag skriver samma saker hela tiden.. Jag kan inte hjälpa de men de gör så ont att inte ha honom här.. en smärta som inte går att beskriva..de e tomt o tungt.. låter kanske konstigt men de är så är känns.. Mitt liv förändrades raedikalt för lite mer än ett halv år sedan... Ett liv som ALDRIG blir sig likt igen.. min bror är borta o de e fan så svårt att förstå.....



mer om Nillans liv då
Ja lilla sonen han kämpar på. Han har börjat krypa själv o resa sig. För er som inte vet så va han med om en olycka för tre år sedan, han bröt nacken men han klarade sig utan förlamningar.. har ett stämbans som inte fungerar så han kämpar på o lär sig allt igen.. plus allt annat som en 6 åring ska. så utan vetskap varför kanske de låter knäppt att man blir glad för att han kryper men med tanken på att han för tre år sedan kämpade för livet så är de unikt.. gläds mycket åt hans framgångar..och man ser på honom att han blir glad av att känns att de går liksom på rätt håll. Han fick en efterlängtad morgonrock i helgen o med den o sina gossiga morgontofflor har han suttit hela förmiddagen, han skulle igentligen till HAB men han va helt enklet för trött... de blir så ibland för honom..

Nillan har haft en vända på sjukhuset. Är de som Nillan befarar så är fistelen tillbax. Undersöktes två gånger under narkos men man hitade inget då så på onsdag så ska jag röntgas o se om de är så.. om inte så undrar jag var smärta kommer ifrån...

vad mera då?hmm


åter kommer
 

bye

LIFE IS TOO SHORT

tufft att leva

usch idag är de en sådan dag som de är så jobbigt! Du min storebror, jag saknar dig så de gör ONT kurre. De är riktigt jobbigt.. I morgon är de 5 månader sedan du beravdes.. 5 månader sedan jag va dig "nära" för sista gången. Fan kurre de va ju inte så här livet skulle vara. Livet e inte sig likt längre, helt självklart du e ju inte här längre. Tanken på att de är så här livet ska se ut? tungt o hårt???

Jag vill ju att du ska vara med här.. Som i går kurre, Lucas gick sin första dag i skolan.Han hade ringt o berättat för dig om hur de va.. Eller i veckan när din största son fyllde 17.. de e så orättvist. Du skulle ju bara där hos han o gratta honom.. De e ju inte bara en storebror som försvann, du va ju pappa oxå.. o kompis, vän, kusin,barnbran.. ja så mycket försvann med dig..

Hjärat gråter,hela tiden. Jag försöker kämpa på. Ta tag i vardagen, men de e inte lätt.. du fattas mig, ständigt...
varför är de så tufft att leva.De gör ont att leva..

jag hoppas att du,mamma o pappa har de bra där uppe.

Här nere är de tomt, tyst o saknaden är GRYM

kan du inte sluta att vara borta nu o komma tillbax... de räcker liksom nu..



LIFE IS TOO SHORT

cybervärlden

Cypervärld,IT-Samhälle datatid.. ja vad vi än väljer att kalla detta vi lever i O med så kan jag inte låta bli att ta mig en funderare på vilket samhälle vi håller på att skapa. För visst går tekniken framåt men om de inte finns efterfrågan så finns de ingen framtid för de. Och när de gäller data, mobiler o sånt då är vi minsann på hugget. Alla*nästan* har ju datorer idag. Alla har mobiler och vi använder dessa flitigt. På gott och ont.. De goda är upp till var och en men de onda kan ta väldiga grepp på en. Jag ska förklara lite mera vad jag menar. De e lite så nu att man kan lätt känna sig "säker" bakom skärm o kanske flera mil av sladdar om än så trådlöstsamhälle. Har upptäckt att de e väldigt mycket skicka bilder till varandra. Och de e väl ok om man själv som den som skickar är medveten om vilka ödes stigna koncekvencer detta kan få. Nu säger jag inte att ALLA missbrukar detta men tyvärr finns de några som gör de och de kan förstöra mycket. Inte för att jag kan förså vad de finns för mening med att göra någon så illa att man lägger ut privata saker på nätet eller skickar runt de till vänner eller vad man nu gör men de händer ju då o då. Cypergos,cybersex cyperhångel ja den listan kan oxå göras lång. och min fråga är ju VAD ÄR DE? Hur gör man för att cyberhångla? Eller va de nu må vara. Som jag sa jag tror att många känner sig lite säkra bakom skärmen o kan nog till och med bli någon som man inte är. För hur kollar jag de? Många har foto, men hur är jag säker på att de verkligen är den jag skiver till på fotot o inte någon annan som bror,syster kompis eller dyl. de vet man ju aldrig. O lika så hur vet man att de är sant de som skrivs? hur vet man de? Givetvis sitter inte merparten o ljuger men de finns dock en liten skara o den förstår så mycket..Jag tycker att man ibland ska ta intenet, cybervälden för vad de e. kanke inte enagera sig så jätte mycket o ta de med förnuft. annars är risker överhängadet stor att man slutat med ett trasigt hjärta, kast självförtoende o i västa fall sina tuttar runtskickade på vännerlistan

så fucking ont

så fucking omt

Älskade kurre
Önskar av hela mitt att jag kunde fått ge dig dena blomma på riktigt, Att jag kunde fått satt mig i bilen o
åkt o hälsat på dig.. får krama om dig. fått prata med mig.. fått ha dig kvar..Nu har man tvingas in i ett liv där
man lever i ett stort svart hål. Där varje dagen e en kamp.. usch,,Hur kunde de bli så här? Varför skulle de bli så här??






Hösten e här nu..Höstmånaden har infunnit sig. Nillan har inskaffat ljung till sin balkong.. blåa sånna så nu lan man sitta där o mysa om man täner typ 200 ljus..



RSS 2.0