aftonstjarna

Då va de änligen kväll.. Vilken dag, jag säger de bara blott.. Här tar man sig i kragen och försöker skapa lite julstäming och bakade pepparkakor coh julgodis med barnen. Men som sagt de blir aldrig som Nillan tänka.. Först så skulle jag fixa knäcken i micron, de har jag gjort för och de har funkat hur bra som helst. Men idag.. ja gissa.. de gick inte de kokte över hela tiden *nystädad micro* så jag fick helt enklet ta en kastrull och göra de på spisen.. och efter två satser uppkom problem nummer två.. Döm av min förvåning när jag tittar i den lilla bringaren som jag hade till hjälp. jag hade nämligen hält över från kastrullen till en liten bringare för att underlätta upphållningen. O Nu när jag tittar så har den ett stort håll i botten.. ja de va de inte när jag började så slutsatsen är att knäcken varit för varm när jag öst över den o bringaren smält...
suckande avslutade jag knäckfixet och övergick att se hur di gick för barnen och deras pepparkakor. Jo då dom satt där och kavlade och tyckte så fin, Nillan sätter in en plåt med klara pepparkakor i ugnen..och i samma ögonblick va just de momentet som bortblåst.. och resultatet kan ni ju ränka ut.. Svarta papparkakor och fyra mycket besvikna barn.. Men leende säger Nillan de e bara att baka på de e sånt som händer o nu har de hänt.. O mycket snällt sitter banen kvat o kavlar och tycker pepparkakasfigurer...
Sonen tycket att de va kul i början o men tröttnade snabbt o ville äta degen i stället.. Sista plåten då.. in i ugnen. Nillan trött o orkar inte tänka.. och ja de hände igen.,. denna gången hör jag bara ett skrik från köket.. MAMMA....DU GLÖMDE IGEN.. Japp en plåt till med svarta pepparkakor..
Nu hade jag satt igång barnen att ficka chokladebollar och de fixade dom utan mamma så¨dom blev bra..

Innan idag så satt sonen med sina gosedjur i soffan.. han ÄLSKAR gosedjur och alla har namn o de e mycket viktigt att man pratar med dom.. Han satt dör i soffan med sina hundar och en tomteluva. hade lyckats trycka på luvan på en ena hunden då jag snällt frågar vad han gör
-försöker skapa lite julstäming här med de går inte. svarar han!
Nä de e inte lätt tänkte jag o alla medel är väl tillåtna..
så han satt där o tittade på granen och  kunde inte fatta att tomten snart verkligen skulle komma..

Nä vem sjutton kan fatta de.. För här är de ingem julstämning direkt...
Nu ska jag fortsätta städa köket *sucka* de e mjöl över allt.. o jag skojar inte

så ha de bäst där ute

pössa

Människor möts, människor skiljs, männiksor gifter sig människor separerar.. Vi går igenom olika skeden i livet. Skoltid, Bäbbistid, småbarnstid.. ja listan kan göras lång.. vi går igenom saker som på ett eller annat vis sliter på den ev realtionen man har. Gifta, sambo eller vad man nu är. Men lever i alla fall ihopa.. O allt är och känns bra.. Men så kommer den dagen när paret upptäcker att de finns inget kvar mellan dom.. Kärleken är död, attrationen har förvandlas till irritationen och man känner hur man går på varanra.. ser bara fel i den andra som antaligen sitter och tänker lika dant.. En diskution uppkommer och paret bestämmer sig för att separera.. Ett bra beslut enlig paret, och då tycker ju jag att paret ska beröm för detta. Att dom som vuxna människor man erkänna att Nopz detta är inte bra. För hur mår man över att ha de så.. de tar när  mer än de ger.. nu menar inte jag att man ska dela på sig för "en fis på tväre" detta jag pratar om e de stora kriserna..
Paret har nu flyttat från varandra och börjar sin lilla kamp tillbaka till de nya livet... Omgivningen har väldigt svårt att acceptera att dom "bara flyttade i från varandra så där" Frågorna börjar bubbla inom omgivnigen.. "undrar om inte han har träffat någon annan?", "eller så e de hon" ja bubbelfrågorna är många.. För omgivningen har väldigtsvårt att se de som en seperation utan att de måste finnas en smaskig anledning. De finns säker i vissa fall men inte alla.. Ibland tar kärleken slut de e bara ett tomt hål.. man tittar på den som man trodde va sin kärlek o känner inget, man ser bara fel, allt han/hon säger eller allt han/hon gör är inte bra.
Då är de bättre att man flyttar ifrån varandra, möjligheten att hitta tillbax är betydligt större än att gå kvar i de.
Men för vissa personer måste de finnas en annan anledning och de sitter nu som cobror och vaktar och har ögon och öron på skaft så den är uppdataterad med "senaste nytt"  och hugga diket..Skulle nu någon i de  nyseparerade paret ut en kväll och roa sig eller har bjudit hem vänner., ja då kan jag ge mig sjutton på att detta kommer bli anledningen till deras separation " ja hon som partar så och är ute varje helg, ja de förstår jag" och syndabocken är utsedd.. Verkligheten är sån kanske att hon eller han inte alls brukar vara ute o parta eller ta iväg..men Cobrorna vill ju ha en syndabock.. Någons fel måste de ju vara helt enklet.
tänk nu så här.. någon i de nyseparerade paret träffar någon efter ett tag.. ja DÅ är de de som är svaret på deras separation, detta har pågått länge heter de då...
Min fråga blir ju då varför måste så många ha en smarrig anledning till att folk separerar? Är de inte illa nog att dom gör de, utan anledningen måste toppa top tio? De finns faktiskt bra seperationer oxå. Och de finns många som genom seperation hittar tillbax till varandra "man saknar inte kon förrän båset e tomt" eller påminner hjärtat en om hur mycket man älskar och hur lite man tycker illa om och då är de kärlek på riktigt. De finns många förklaraingar till en separetion, jag tror inte att de finns personer som separerar för att de e kul..
Detta är min syn på de.. rätt eller fel kan diskuteras men detta är vad jag tycker och de e väl så här att bo i en liten by..
ta vara på varandra
kramas o njut av kärleken för den e fin....ibland


pössa

sitter och funderar på hur man fungerar som person.. Nu tänker jag inte på den fysiska delen den kan jag, jag menar hur vissa personer tänker eller inte tänker. Ja vad är det jag menar. Jo så här.
Det finns personer i samhället som sårar andra personer på ett eller annat vis, de kan vara allt ifrån "riktiga" slag till oärlighet till sk psykisk misshandel. I mina ögon lika illa vilket som. Men dessa personer som sysslar med sådant har inte förstånd nog att inse hur dom behandlat personen. Utan "förövaren" är den som går med näsan i vädret och får människor i sin omgivning att tro på dennas tillspetsade "saning". Medans offret alltid kommer vara stämlat som typ dum, blåögd och får till och med skylla sig själv som stannat så länge..
ja de kan ju tyckas vara enklet att bara "dra" men tyvärr är de så att förövaren har oftast en hållhake på sitt offer som gör de svårare för denna att ta sig ur..Men för eller senare gör man de *förhoppnongsvis* och då hamnar man på steg nummer 2..
att få sitt eget liv tillbax.. som jag sa, de e offret som oftas får gå med hundhuvudet och nästan skämmas för vad man blivit utsatt för. Att man stannat kvar och kämpar i tron på att de KAN bli bra gälls inte.. nopz men e bara naiv eller blåögd.. ja vilket som så är de Illa.. För denna har lidit tillräckligt och borde få all beröm som vågat och kunnat ta sig därifrån..
de finns ett ordspråk "öga för öga tand för tand" som man då helt enklet kan tycka att de är väl bara att ge igen.. Dock glöms en liten detalj bort och det är att förövaren är inte dum på de viset, dom har lyckats ta reda på sitt offers svaga pugnt och skulle nu offret på något sätt vilja ge igen så är de inte mycket att komma med då förövaren är steget före och har triumf på hand..
En annan aspekt som oxå kan vägas in är att om man levet under stor press länge och äntligen kommit från de har man kanske inte viljan orken eller energin att ängna sin tid åt hämnd.. Nä man lever på hoppet att alla får sitt en dag.. allt kommer att slå tillbaka en dag, när och av vem kan i samanhanget tycksa obetydligt.
Offret har nu börjat sin väg tillbaka till sitt eget liv och kommer där att stöta på många saker som ständigt kommer att förknippas med förövaren.. en del saker är lindiga en dal saker går så långt att de verkligen tar en i hjärtat.. man träffar kanske någon, är ärlig och berättat en del av sin livshistoria och vips lägger den andra benen på ryggen för att inte på något vis riskera att kopplas samman med förövaren.. men vad har detta med offret att göra.. är detta rättvisa? jag vet att livet inte är rättvist men sånna här saker kanske vi ska tänka på merän en gång...
de e inte lätt att komma tillbaka från ett sådan liv och dessa personer behöver inte ord som "gud så dumt att du stanna så länge, eller hur kunde du bara..." nä dom meningarna dunkat tillräckligt i huvudet ändå..
ord som jag finns här eller tänk framåt kan värma betydligt mer för jag lovar i den situationen behövs inga moralkakor..

Lite av Nillan tankar och funderingar över livet..

ta vara på varandra.lyssna och finns där.. döm inte ut någon på förhand..

pössa

Ja då satt man här.. har inte kunnat lägga upp min blogg på flera dagar, rättare sagt typ en vecka. *konstigt*Hoppas att de funkar nu då..
Nu är de snart helg igen, sista helgen innan jul typ.. och jag känner ingen stress..känner inte ens att de e jul så hur ska då julstressen kunna infinna sig? De e bara grått ute ju. Är de så illa att vi ska ändra oss och inse att de blir inga mera vita jular? Eller varma midsommar? är detta den dystra snningen tro?  Ja men vet inte vad som e rätt längre. De e mycket som har blivit annerlunda. de e bara att hänga med typ..


storhelgena är jobbiga.. på juldagen är de 30 år sedan pappa dog.. Tanken på att jag kanske kommer bli äldre en min pappa känns lite annerlunda. Pappa fick endast 37 år här i denna värld. 37 ynkliga år..


I går va de lucia och som traditionen säger så va de då lusse tåg på dagis på kvällen.. mysigt o fint på alla vis, sen susade jag och dottern in till stan för att dansa, avslutning. Och Nillan som alltid har koll på läget kom en timme för tidigt..jo bättre de än en timme försent..
sen när jag kom hem så hade jag svårt för att somna, de gick liksom inte.. de va tankar som svingades runt i huvudet på mig..
så de va skönt att prata av sig dom idag med My lady :-)

Idag har jag minsann hunnit med en sväng till Lund med. sonen har fått nya skenor till sina händer, han ska ha dom när han sover.. hoppas de funkar..så Nillan är en trött nillan idag/natt..kände ändå att jag måste blogga..
så nu är de gjort..



ha de bra där ute
va rädda om varandra

pössa

Ja tänk om de vore enklet att leva.. men leva är nog de svåraste man kan göra. Om livet e en dans på roser, så har jag stuckit mig.. ja de kan man säga.
Just idag har jag en sån usch dag!!! Vill och orkar inget,, bara sitter här och saknar och längtar...

varför blir de aldrig som man tänkt sig? vad är de jag gjort som gör att jag ska få alla motgångar? Ja nu tycker säkert många att jag e gnällig men ni skulle bara veta vilket h-vete jag genomlidigt..
Men de som inte dödar de härdar säg de..Nu i dessa juletiden så är de jobbit att sakna någon. Pappa dog när jag va 6 år så jag har inte så mycket minne av honom men de jag minns de minns jag. Pappa dog i en bussolycka i Tyskland, på juldagen 76. så ni kan själv tänka hur kuliga jular jag har haft, Även om mamma gjorde sitt bästa, men mamma va inte så gamal när pappa dog, bara 25 år..och tre barn.. pappa va 37 när han dog.. Julen har alltid varit tuff och tuffare blev de när mamma dog. Hon dog 92. så jag fick flera år med henne.. jaghar har flera minnen.. tomheten som maler och skaver gjort ont. De kanske låter knäppt efter så lång tid men jag kommer aldrig sluta sörja, jag gör de på att annat sätt nu men tomheten och saknaden finns där.. och detta ständiga varför?? varför fick jag inte behålla åtminstone en av mina föräldrara??
Lillgossens öde har ju oxå satt sina spår, konstigt vore de annars...första julen efter olyckan, *usch* då va vi fortfarande på sjukhus men hade permis över julen.. sorgen över den uppespringande lucas, tankarna på hur han varit om inte olyckan hänt? ja ni ser idag bara bubblar frågorna..


just nu längtar jag bara bort.. bort..bort...bort.. de behöver inte vara långt.. bara bort,, men man kan ju inte fly ifrån sina minnen o tomheten finns med mig var jag än är..
Tänker mycket på min bror som jag önskar jag kunde göra mera för än vad jag gör.. men jag vet bara inte vad..

ja ni jag hoppas ni får en bra dag.. nu ska jag se om jag kan få bort magontet

pössa

Jag vill önska alla en god natt och hoppas att ni alla soer gott,,
jag hoppas jag kan sova och vakna i morgon utan ont i magen...

pössa

måndag.. har varot en sväng i skolan de märks att de börjar dra i hop sig för arbetena hopar sig *suck*
vädert ska vi inte prata om, man blir ju deppad av de..
så vad göra..
middag ska nillan göra nu.. och sen vet jag inte?? men något blir de allt.,..

just nu är de bara tomt suckar o svart....


pössa

Hejsan
Idag har jag tagit mig i kragen och varit med på jukmarkan och julskyltning.. Sonen o min kompis lilla tös ser ni här på bilden...dom tyckte de va spännande och som grädde på moset fick dom ju varsin godispåse av tomten.. Så barnen va glada och mamma stelfrusen.. men de va de värt.. vi hade trevligt..
Så nu är första advent indansat.. inte jag för jag tittade på *tur man har en snäll dotter och en super bra kompis* Nu är de kväller och jag fattar inte men jag har inte fått upp värmen än. Ändå kan jag inte påstå att de va superkallt. men som sagt jag vill ju ha 28 grader varm och solsken.. kanske lite för mycket att önska i December men  de e ju önskans tider.

Ny vecka nya tag.. ska försöka köra in till stan i morgon tänkte jag, hoppas jag hr lusten kvar i morgon med. och att de inte är allt för dåligt väder för då blir de bussen.. inte för att jag tycker illa om att åka buss de e bara de att jag ska hålla tidena i huvudet när dom går och så och de e ju som de e med den saken. vi får se hur de blir i morgon. I morgon är en annan dag..typ..

pössa

Första advent idag.. ja de känns ju sannerligen inte som de är de om man tittar ut och lyssnar man på vädergubbarna så ska de bli 10 grader här nere i söder.. de e ju inte vinter. Men men,,
idag ska de NOG bli någon form av julmakrnad/julskyltning...de lutar väl åt de.. kidzen för väl se en Santa så dom eller han lillgossen alltså fattar att de börjar närma sig jul..
själv önskar jag att jag låg på en strand men en drink i min hand.. solen brännandes o vattnet susandes..
men så är de inte......

så bye för now
ses

pössa

Utan mina underbara vänner vet jag inte var eller hur de hade varit idag. De är så skönt att prata av sig lite, dom föstår jag behöver inte förklara en massa dom vet precis.. jag älskar dom och är stolt över att ha så fina vänner..

Idag har de inte hänt så himla mycket i helvetet... Har brottats med tvätten, för den har en underlig förmåga att föröka sig. Men nu är den snart omhändertagen, för denna gång *suck* sen vet jag inte vad jag förväntar mig av lördagen...softa i soffan kanske. Ja vi får se vad som händer. Jag kanske rent utav somnar. de hade ju inte varit fel.. sova hade jag kunnat göra hur mycket som tror jag. Men jag e knäpp där, när sonen är hos sin pappa o jag kan sova då går de inte men när han e hemma då skulle jag kunna sova runt..
jag vet jag e inte normal..
men de kan jag leva med..

pössa

skrev blogg i går... de kom en felraport att "ett litet fel uppståt" jaja tänke nillan loggade ner och gick o la sig
o kollar bloggen nu... HUR MÅNGA SOM HELST LIKA BLOGGINLÄGG!!!!!
Är detta ett skämt eller??? Hur kan de blir så? Vad har hänt? Detta är inte vad jag tycker ett litet fel.. de e ett MEGA FEL...
USCH